Färjkarlens hus räddas till eftervärlden

”Färjkarlens Hus” en kulturhistorisk pärla i trä
– räddas till eftervärlden

 

Haparandas äldsta hus – antagligen med anor från 1600-talet – står och förfaller. Nu vill kulturhistoriskt intresserade i staden att man försöker rädda huset. Dess ägare, Bengt Lundin, Haparanda, har sonderat möjligheterna till stöd från Länsstyrelsen att rusta upp och rädda ”Färjkarlens Hus” för att bli en framtid symbol för Haparanda och Torneås historia.

– Föreningen Norden i Haparanda i Norden har tidigare i olika sammanhang framfört önskemål om en renovering av Färjkarlens Hus till ett kulturminne. I dag saknar vi byggnader som har betydelse för gränsstädernas gemensamma historia och dess framtid, säger lokalföreningen Nordens ordförande Ola Backe, Haparanda som står bakom förslaget med upprustning.

Husets ägare, Bengt Lundin, Haparanda kommuns kulturchef Jytte Rüdinger, länsstyrelsens bebyggelseantikvarie Bertil Thelin och kulturhandläggare Jeanette Aaro, Luleå, samt lokalhistoriker Lennart Lindfors Haparanda, tror alla på en upprustning och står bakom förslaget om en upprustning. Även Torneås Norden förening ingår som påhejare till upprustningsförslaget.

Färjkarlens hus står kvar på sin ursprungliga plats sedan det byggdes. Enbart det ger en förnimmande doft av kulturhistoria.

– Huset och platsen skapar unika förutsättningar att ge framtida besökare inblick i det liv människorna levde under på den tiden. Även ur kommande generationers synvinkel vore det tragiskt att inte ta till vara historien från den tiden och husets möjligheter, säger Backe.

Huset skulle i framtiden kunna nyttjas av föreningslivet eller som mindre museum menar ägaren.

Nu har ägaren, Bengt Lundin, lyssnat på dem som vill rädda huset och sökt stöd hos Länsstyrelsen.

– Jag hade tänkt riva huset, men nu har jag fått ett historiskt intresse om huset och ändrat mig. Hoppas huset kommer till allmän användning. För egen del har jag inget vinstintresse av husets framtid.

Länsstyrelsen äskar pengar från Riksantikvarieämbetet för upprustning av kulthistoriska byggnader. Det brukar bli sju-åtta miljoner i anslag. Att rusta upp Färjkarlens hus beräknas till cirka en miljon kronor. Nästa år får länsstyrelsen nytt anslag. Först då kan man se vilka pengar man kan ”ro i land” till Färjkarlens Hus, menar Jeanette Aaro på länsstyrelsen.

Tiden långt före Handolinska brons tillkomst roddes personer över Torne älven mellan Haparanda och Torneå av roddarmadammer eller färjkarlar. Det var folk som kom till Haparanda eller skulle österut. På 1850-talet bodde och verkade roddarmadam Eva Caisa Berg i Färjkarlens hus. Efter henne anställdes färjkarlen Jöns Hjelm mot tio riksdaler i lön per år. Han var skyldig att hålla egna båtar. Roddarmadammerna fick sina uppdrag som komplement till egen försörjning, inte sällan var orsaken att dessa kvinnor blivit änkor och hade familj att försörja. En båttur över älven kostade på Eva Caisa Bergs tid cirka 3-4 shilling för icke stadsbor, stadsbornas kostnader för en båtresa var betydligt billigare enligt lokalhistorikern Lennart Lindfors, i Haparanda.

– Jan Gustavsson, text/foto

 

Fotnot:
Mer historia om Färjkarlens hus och livet i dess omgivning finns lokalt bevarat. Ända sedan 1400-talet omtalas roddarmadammer i Stockholm och som kollektiv inom färjedrivarnas skrå från 1600-talet. Roddarmadammerna var till vis del kända för sitt grova språk och manhaftiga handlag.